Cirkulär ekonomi – nyckeln till ekonomisk hållbarhet?

Figur 1: Modellen för cirkulär ekonomi med biologiskt och tekniskt kretslopp, baserad på Ellen MacArthur Foundations systemdiagram

 

Bakgrund

Cirkulär ekonomi är en ekonomisk modell där företag, organisationer och samhällen använder sig av cirkulära kretslopp. Till skillnad från dagens linjära system bygger dessa på att varor och material återanvänds. Modellen har sina rötter hos en schweizisk forskare vid namn Walter R Stahel. Redan på 70-talet beskrev den cirkulära ekonomins inverkan på resursbesparingar, förebyggande av avfall och ekonomisk konkurrenskraft. Baserat på dessa teorier skrevs 2002 boken Cradle to Cradle – Remaking The Way We Make Things. Den handlar om hur material kan flöda i två olika kretslopp; ett biologiskt och ett tekniskt. Ellen MacArthur Foundations har gjort en schematisk skiss över hur den cirkulära ekonomin kan fungera. Baserat på denna har föreläsaren Tobias Jansson gjort en förenklad modell av det biologiska och tekniska kretsloppet enligt figur 1. Här går jag igenom principerna för de två kretsloppen och ger praktiska exempel.

 

Biologiskt kretslopp

I det biologiska kretsloppet på vänster sida i figuren symboliserar den inre ringen materialåteranvändning, vilket innebär att man återanvänder biologiskt nedbrytbart material som tex. trä i ny produkter. Den yttre ringen symboliserar hur material återvänder till naturen utan att göra skada, detta kan tex. vara via kompostering eller rötning för framställning av biogas.

 

Tekniskt kretslopp

I det tekniska kretsloppet strävar man efter att produkter ska cirkuleras som de är. Exempel enligt den inre cirkeln är att underhålla produkter så att de håller länge och att människor istället för att äga allt själva delar saker. Man kan också tänka sig att företag hyr ut olika produkter. För att lyckas med detta är det viktigt att produkter tillverkas så att de håller. I ringen utanför har vi återanvändning, saker som är funktionella men inte längre är till värde för ägaren ska hamna på en andrahandsmarknad. När en produkt inte längre går att använda ska den i möjligaste mån återtillverkas, dvs. rustas upp och repareras i en återtillverkningsanläggning för att sedan återinföras på marknaden. Går inte detta strävar man efter att kunna återvinna materialen. Detta kallas för återvinning 2.0, i vilket materialen till skillnad från dagens återvinning 1.0 bibehåller sin kvalitet.

 

Slutsatser

En stor anledning till människans stora påverkan på planeten är att vi inte återanvänder och återvinner de material vi tar från planeten. Cirkulär ekonomi har potiential att inte bara minska vår inverkan på planeten, men också att skapa lönsamhet för företag. Det är också lönsamt för människor som inte har råd att hela tiden köpa nya saker. De kan istället lära sig laga och återanvända de produkter de redan äger.

Utmaningen med att skapa en cirkulär ekonomi är att det krävs en stor systemförändring vilket kan ta tid. Vissa argumenterar för att det blir för omständigt för företagen att göra denna omställning. Faktum är att företag redan idag måste anpassa sig till nya trender och marknadsförhållanden. För att uthyrnings- och delningstjänser ska bli lönsamma krävs också att tillräckligt många människor använder deras tjänser. Genom att från alla nivåer i samhället sprida kunskap om vikten av cirkulära affärsidéer och initialt ge bidrag till sådana initiativ tror jag en sådan omställning möjlig. På så sätt tror jag vi kan nå en ekonomisk hållbarhet.