Ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling

Vårt ekonomiska system och miljön

När ett politskt beslut ska fattas tycker jag att det för sällan pratas om det ekonomiska system vi har att utgå ifrån. Systemet bygger på oändlig ekonomisk tillväxt, vilket i förlängningen bygger på en oändlig tillgång av resurser. I alla fall under premissen att resurserna används som idag, linjärt. Många års hög tillväxt i kombination med ett linjärt resursanvändande har lett till en överkonsumtion av planetens resurser. Idag är produktiviteten i runda slängar 80 gånger högre än på 60-talet och vi lever idag som om vi hade 1.7 planeter. Resursuttaget måste alltså minska med nästan 50 % om vi ska leva inom planetens gränser. Minskat resursuttag leder dock oftast till minskad ekonomisk tillväxt. För att tillväxten ska fortsätta öka måste alltså resursuttaget fortsätta öka om vi inte kommer på en lösning. Något många pratar om är en cirkulär ekonomi som lösning på detta. Frågan är om man med begränsade resurser kan öka tillväxten i oändlighet?

 

BNP som mått på ekonomisk tillväxt

Sen 1942 har man med använt bruttonationalprodukt (BNP) för att mäta ekonomisk tillväxt och jämföra olika länders ekonomiska utveckling och framgång. Även om ekonomisk tillväxt anses ha inneboende brister fungerade BNP under perioden efter andra världskriget relativt bra som mått på framgång. Antalet människor på jorden var betydligt mindre än idag och den globala produktiviteten betydligt lägre. Det har sedan dess visat sig att när ett lands BNP/capita ökar tenderar även dess CO2-utsläpp/Capita öka. En nackdel med BNP som framgångsmått är att både miljöförstörande och miljöfrämjande aktiviteter idag räknas på plussidan för en ekonomisk utveckling. Om man tex. hugger ner ett träd går BNP upp men naturen back. I ett inlägg i DN skriver Robert Höglund mer om BNP som mått på framgång.

Om man kunde baka in de negativa effekterna av att inte ta hänsyn till miljö och social välfärd i BNP skulle man komma närmare en lösning på ekonomisk hållbarhet. Att på ett rättvist sätt räkna om en människas välmående eller miljöförstöring till pengar är dock en komplex uppgift. Ett försök att beräkna kostnaden för pollinering gjordes av ett holländskt forskarteam där man kom fram till följande:

“The economic value of pollination was estimated in a 2005 study at €153bn, accounting for 9.5% of farm production for human food”

Det kommer med andra ord bli dyrt att inte ta vara på den biologiska mångfalden, exempelvis.

Framtida tillväxt

Som jag ser det har vi två alternativ. Det ena är att byta ekonomiskt system till ett där tillväxt inte är ett krav för framgång. Detta känns långt bort då vårt ekonomiska system är så inrotat i vårt samhälle. Om vi ska fortsätta ha tillväxt som mått på framgång måste regleringar av vad som ger tillväxt göras. Med morot och piska kan man tvinga företag och privatpersoner till ett mer cirkulär konsumtion och produktion. Även om detta riskerar att påverka BNP negativt på kort sikt är det både bäst för planeten och därmed ekonomin på lång sikt.

Även om effektiviseringar och resursbesparingar kan leda till en ökning av den ekonomiska tillväxten går dessa oftast emot varandra. Hittills har takten tillväxten ökar varit så hög att de besparingar man gör genom effektivisering äts upp av ökad produktion.

När man inte vet vilka tekniska lösningar som finns i framtiden är det svårt att veta vilket beslut som är bäst för tillväxten och miljön på sikt. Tilltro på att framtida innovativa lösningar ska lösa miljöproblem är ofta hög, men jag menar att man måste utgå mer från den verklighet vi har idag och lyssna på vad forskningen säger. I de fall där den tekniska lösningen inte finns för att vi ska kunna fortsätta med ett viss beteende och leva inom planetens gränser krävs alltså åtgärder som innebär en beteendeförändring. Chansar vi på att framtiden löser problemen och vi misslyckas har vi ingen plan(et) B.