För litet och för skevt klimatfokus i valdebatten

Artikel publicerad i Miljömagasinet nr. 35, 2018. Bild tagen från Nyheter 24.

 

Inför årets val har klimatfrågan på grund av sommarens bränder klättrat på listan över viktigaste valfrågor. Trots detta läggs allt för lite fokus på frågan och den tid klimatet får stå i rampljuset är det ofta ytlig symbolpolitik som dominerar debatten. Det finns idag inget parti vars politik leder till att Sverige minskar sina utsläpp med 8% per år, vilket behövs för att klara tvågradersmålet. Om vi ska klara målen behöver politiken breddas till hur vi ändrar våra konsumtionsmönster och övergår till en cirkulär ekonomi. 

 

Därför räcker inte dagens politik till

I valdebatten är det ofta fokus på hur vi ska minska utsläppen inom landets gränser. Framförallt transport, energiförsörjningen och industrin får stor uppmärksamhet. Många av förslagen är det i sig inga fel på, men inget av partierna har en klimatpolitik som enskilt leder till att vi kan nå tvågradersmålet. Svenskarnas konsumtionsbaserade utsläpp är idag 11 ton koldioxidekvivalenter (CO2e) per person och år. För att klara tvågradersmålet bör utsläppen snarast minska till 1-2 ton CO2e enligt naturvårdsverket. Ska man minska utsläppen med över 80 % så krävs politik som täcker livsmedel, transport, bostäder, industri och konsumtion av kläder, elektronik, möbler.

 

Utsläpp svenskar orsakar i andra länder glöms bort

Det bästa exemplet på utsläpp som inte tas på allvar i dagens debatter är de vi svenskar gör i andra länder. Dessa motsvarar runt 2/3 av våra konsumtionsbaserade utsläpp och kommer tills stor del från flyg- och båttransport samt industri som producerar kläder, elektronik, mat och andra prylar till oss svenskar. När politiker säger att våra utsläpp har minskat är det de inom landets gränser man syftar på. Flygskatten, som innebär en höjning av priset på flygbiljetten med runt 6 %, är en av de få reformer som berör dessa utsläpp och den vill många av partierna avskaffa. Vissa partier refererar till att dessa frågor ska lösas på EU-nivå.

 

Mer djup i mat- och transportutsläppen krävs

Utsläppen från transporterna, som står för 30 % av de totala, vill man minska genom att öka andelen elbilar, fler laddstolpar och bättre kollektivtrafik. Det man inte pratar om är elektrifiering av elvägar, eller hur man kan öka mängden biodrivmedel. Man glömmer också bort att prata om de runt 30 miljarder av stadsbudgeten som går till klimatskadliga subventioner som ofta är kopplade till transporter, bland annat skatteundantag för fossila bränslen och reseavdrag.

Även livsmedelsindustrin, som även de står för 30 % av våra utsläpp, glöms bort. Köttskatt nämns ibland, men en genomgående diskussion om hur vi ska minska köttkonsumtionen och få ett hållbart jordbruk saknas. Idag importeras hälften av köttet vi äter, kött som produceras under förhållanden som aldrig skulle godkännas i Sverige. Med ökad andel växtbaserad kost skulle vi inte bara kunna minska utsläppen från livsmedel utan öka mängden biodrivmedel och biobränslen.

 

Prata mer om cirkulär ekonomi

Vårt sätt att se på affärer är en stor anledning till klimat- och miljöproblemen. Vi ser material och komponenter som förbrukningsmaterial. Vi köper, använder och slänger. Faktum är att mycket värde kan skapas av att återanvända, dela och reparera de prylar som konsumeras. Tyvärr glöms detta bort i valdebatten. I ett hälsosamt politiskt klimat behöver cirkulär ekonomi och delningsekonomi bli en naturlig del. Idag är det svårt att få cirkulära affärsmodeller lönsamma, då lagstiftningen jobbar emot dem. Vi behöver förändra den så att cirkulära företag gynnas. Vi behöver även ge folket hjälp att konsumera rätt genom att reglera priset på alla produkter utefter vilken inverkan de har på miljön. Slutligen behövs både mer djup och bredd i klimatpolitiken för att den ska täcka alla utsläpp. Först då har vi en chans att minska utsläppen så vi når tvågradersmålet.