Ekonomisk Hållbarhet

Ekonomisk hållbarhet är en viktig byggsten för att nå hållbar utveckling. Här skriver jag om cirkulär ekonomi och om vilka styrmedel och investeringar som kan leda till en mer hållbar ekonomi.

Vad är ekonomisk hållbarhet?

Vi börjar med wikipedias definition av uttrycket:

Ekonomisk hållbarhet handlar om att motverka fattigdom och att alla ska ha råd att tillgodose sina grundläggande behov i relation till jordklotets ändliga resurser, dvs en ekonomisk utveckling som inte medför negativa konsekvenser för den ekologiska eller sociala hållbarheten.

Idag lever många människor i fattigdom och har inte tillgång till mat, vatten eller sjukvård. Ekonomin är inte heller bra för planeten vilket är en följd av att de flesta verksamheters framgång optimeras och defineras efter ekonomisk tillväxt. Parametrar som social och miljömässig hållbarhet blir därför sekundärt. Det här är ett uppmärksammat problem, men då vi inte lyckats hitta ett bättre system har vi blivit tvungna att behålla det. På KTH:s hemsida kan du läsa mer om hur forskare definierar ekonomisk hållbarhet.

Styrmedel för ekonomisk hållbarhet

Inom det kapitalistiska systemet menar jag att man kan styra samhället mot en hållbar utveckling. Mycket av det som behöver göras måste ske på politisk nivå vilket kräver stöd från befolkningen. Något man kan göra och idag gör är att beskatta klimatpåverkande bränslen. Jag menar att man skulle kunna beskatta betydligt fler produkter som tex. kött som har en stor miljöpåverkan. Utöver det kan man beskatta beteenden som är dåliga för klimatet, som tex. flygande och onödig konsumtion. Dessa skatter borde sedan användas för att återinvesteras i miljön.

Cirkulär Ekonomi

Idag är samhällets ekonomiska system till stor del linjära. Det innebär att de naturresurser och material vi använder för produkter ofta tas från naturen, används i produkten varpå de slängs/bränns eller hamnar på deponi. Detta system är inte ekonomiskt hållbart, men det finns en teoretisk lösning som kallas cirkulär ekonomi. Där ser man materialet man använder som en råvara och inte som avfall när man använt sina produkter. Istället för att förstöra produkten strävar systemet efter att återanvända den av någon annan. Går inte detta återvinner man materialet, dvs plockar isär produkten och använder delarna i nya. I sista hand energiåtervinner man det. Ett exempel på detta är att bränna materialet för energiproduktion. Detta kan sammanfattas med modellen för cirkulär ekonomi med biologiskt och tekniskt kretslopp, som visas i figur 1. Det finns företag som jobbar med cirkulär ekonomi, men för att få genomslag krävs en kritisk massa och idag är denna typ av process relativt småskalig. På wikipedia kan du läsa mer om cirkulär ekonomi.

Figur 1: Modellen för cirkulär ekonomi med biologiskt och tekniskt kretslopp, baserad på Ellen MacArthur Foundations systemdiagram

Hållbara investeringar

Som privatperson och företag finns det mycket man kan göra för att investera i klimatet. Olika företag som erbjuder klimatinvesteringstjänster har poppat upp de senaste åren. Många av dem investerar i fattigare länder i tex. Afrika, där pengarna gör större klimatnytta än här i Sverige. Jag kommer ge tips på bloggen om detta, några jag hittills uppmärksammat planterar träd och bygger solceller. Dessa projekt kan ge bra avkastning samtidigt som det innebär en viss risk. I en välbalanserad portfölj tycker jag att dessa investeringar kan vara riktigt intressanta för att skapa sig diverifiering och bidra till en ekonomiskt hållbar utveckling.

 

Nytt tillväxtbegrepp

Idag mäts nästan all framgång i hur mycket pengar som kan omsättas. Effekt på BNP eller BNP per capita är det som avgör både investeringar i näringslivet och offentliga investeringar. Själv är jag av åsikten att det här tillväxtbegreppet behöver utökas. Långsiktiga effekter på klimatet och social välfärd behöver tas hänsyn till när man ska göra investeringar. Mer om detta skriver jag om i detta inlägg om ekonomisk tillväxt.