Klimatfokus testar sitt ekologiska fotavtryck

Figur 1: Resultat av WWF:s klimatkalkylator med två beräkningar, en verklig och en där jag slutar konsumera och resa helt.

 

Mitt förhållningssätt till klimatet i vardagen

På gymnasiet fick jag upp ögonen för vad klimatförändringar är och vad de innebär. Jag fick också en förståelse för att bil- och flygåkning är de starkast bidragande orsakerna till den globala uppvärmningen. För mig innebar detta länge dock inte någon större förändring för hur jag levde mitt liv. För mig var klimatfrågan och mitt privatliv två separata saker, liksom jag tror är situationen för många än idag. De senaste åren har jag försökt hitta en livsstil där jag istället för att vara omedvetet ohållbar är medvetet mindre ohållbar. Vad menar jag med det? Jo, det finns en begränsning för hur mycket man kan minska sina utsläpp om man lever inom det system samhället är uppbyggt på. Det är svårt att leva inom den gränsen som idag oftast defineieras som hållbar. För att klara det är man i princip tvungen att flytta ut på landet och bli självförsörjande på mat och sluta konsumera och resa. Men det betyder inte att man inte kan göra skillnad genom att aktivt fatta så klimatsmarta beslut som möjligt i sin vardag. Jag menar att det finns mycket i våre konsumtionsmönster vi kan ändra som inte behöver innebära någon uppoffring, men som ändå minskar vår klimatpåverkan.

 

Varifrån kommer min klimatpåverkan?

Med tiden har jag fattat fler och fler beslut med klimatet i åtanke. Nu kopplar jag nästan allt jag gör till vad det har för klimat- och miljöpåverkan. Jag har ännu inte gått “all-in” utan har istället valt de för mig lägst hängande frukterna. Det är för mig sådant som inte minskar min livskvalitet men gör att jag ändå minskar min klimatpåverkan. För ett par år sedan blev jag vegetarian och min konsumtion av prylar har gått ner något, även om jag aldrig varit en storkonsument. Jag har aldrig haft nån riktig makt över hur mina boenden värms upp, där finns inte så mycket jag kan göra. Mitt bilåkande har varit ganska konstant litet då jag oftast cyklar dit jag ska eller åker kollektivt. Min största enskilda klimatpåverkan kommer som för många andra svenskar från flyget. Jag testar mig fortfarande fram hur jag ska lösa detta, i sommar har jag för avsikt att kombinera tre resor i en och på så sätt slippa två av tre flygresor. Utöver det kommer jag även klimatkompensera mina utsläpp.

 

Mitt ekologiska fotavtryck

För att ta reda på hur stor skillnad jag som privatperson kan göra gjorde jag två tester med WWF:s klimatkalkylator. Även om det inte går att anpassa den exakt efter användare ger den en fingervisning om hur man ligger till. Kalkylatorn räknar ut ditt totala ekologiska fotavtryck, som är en sammanställning av din påverkan inom de olika planetära gränserna, där klimatpåverkan är en del. Trots min klimatmedvetenhet hamnar mina totala växthusgasutsläpp på en nivå som är för hög för att räknas som hållbar. En hållbar nivå innebär att man inte bidrar till mer än 1-2 ton co2-utsläpp per person och år. Som man ser i figur 1 landar mina utsläpp på 7,5 ton per år, vilket är 30% mindre än medelsvensken.

 

Potential för minskad klimatpåverkan

Så vad är då min potential att minska mina utsläpp? I mitt andra test fyllde jag i ett klimatoptimal liv utefter min boendesituation. Resultatet visade att även om jag helt slutade med sådant som bidrar med koldioxid skulle utsläppen landa på runt 5 ton per år enligt figur 1. Det var framförallt inom transport och då för min del flyg den stora skillnaden kan göras. Att utsläppen trots genomgående insatser fortfarande är så höga beror på det ekonomiska system vi har. 35 % av utsläppen kommer från offentlig sektor och är delvis det som kallas för “samhället” i testet. En betydande del kommer också från boendet och energiproduktionen för uppvärmning är svår att styra över. Många har alltså utsläpp på i runda slängar 5 ton CO2e/person/år som inte går att påverka.

 

Vad drar vi för slutsatser om detta?

Beroende på livssituation har människor olika möjligheter att påverka olika delar av sina utsläpp. Men bara genom att bli mer medveten kan alla fatta beslut som minskar sin klimatpåverkan utan att minska sin livskvalitet. Det finns dock en begränsning, men den enkla sanningen är som följer:

Det finns ingen enskild lösning på miljö- och klimatproblemen. Vi behöver en gemensam insats från privatpersoner, näringsliv och politiker.

Med det sagt menar jag att svenskarna med gemensamma insatser fortfarande har stor potential att minska sina utsläpp. Jag uppmuntrar alla att gå in och göra testet för att se vad ni kan göra!

De utsläpp man som konsument inte råder över kräver en större systemförändring för att bli av med. Mycket av ansvaret ligger därmed på näringsliv och politiker för att minska utsläppen med totalt 80-90 % och nå en hållbar utveckling.