Boendekalkylatorn

Medel
Hållbart

0.45 ton
Koldioxidekvivalenter
(per person)

Antal personer – st
Typ av boende(1)
Lägenhet Hus
Byggnadsår – -talet
Boendets yta – m2
Berg/jordvärmepump?(2)
Nej Ja
Energi – uppvärmning(3)

kWh

Uppvärmningstyp(4)

Fjärrvärme Biobränsle
Direktverkande elBiogas
Biobränsle + elOlja
Hur stor är din elförbrukning?(5)
LågMellanHög
Har du förnyelsebar el?(6)
Nej Ja
Så använder du kalkylatorn
  1. Radhus ingår i kategorin hus
  2. Om du har berg/jord- eller sjövärmepump, välj “ja”.
  3. Här ser du resultatet av tidigare poster. Om du redan känner till din energianvändning kan du fylla i den här.
  4. Bor du i lägenhet och har rör till elementen har du troligtvis fjärrvärme.
  5. Här används schablonvärden baserade på dina förutsättningar:
    • Låg – Få elektriska apparater, noggrann med att fylla tvätt- och diskmaskin. Många personer i litet boende.
    • Mellan – Vanlig användning av elektriska apparater. Varken särskilt stort eller litet boende.
    • Hög – Många elektriska apparater, slarvig med att fylla disk- och tvättmaskin. Få personer i stort boende.
  6. Svara ja om du har egna solceller eller vindkraftverk.
  7. Jämföra dina utsläpp med en hållbar nivå på termometern.
Så minskar du dina utsläpp

För att minska boendeutsläppen kan man både göra ändringar i sin vardag, men kanske störst effekt har ändå beslut som i vilket hus man bor och varifrån uppvärmningen kommer. Här kommer några tips jag ser kan ha stor effekt:

  • Bo tätt, många personer per boendearea är energieffektivt.
  • Använd absolut inte olja för uppvärmning
  • I de fall det är möjligt, installera berg- eller luftvärmepump. Det kan minska elanvändningen avsevärt.
  • För effektiv elanvändning, fokusera på att fylla tvätt- och diskmaskiner ordentligt. Få vitvaror och elektriska apparater hjälper.
  • Är det möjligt att sätta upp solpaneler eller vindkraftverk för elproduktion, gör det!
  • Huruvida grön el-avtal är ett bra sätt att minska sina utsläpp finns delade meningar om. Det de innebär är att man gynnar företag som satsar på förnyelsebar energi. Däremot skulle inte alla kunna köpa den här typen av avtal, då produktionen begränsas av andra saker. På grund av komplexiteten har jag valt att inte ta med det i denna kalkylator.

 

Antaganden

Många av antagandena är tagna från det metoddokument som SEI tagit fram för WWF:s klimatkalkylator. Utöver det har jag gjort vissa antaganden och förenklingar som ska passa just denna kalkylator.

Energibehov

Första sektionen i denna kalkylator går ut på att hitta ett schablonvärde för hur mycket energi per kvadratmeter användaren har. Detta multipliceras sen med ytan för att få den totala uppvärmningen för energi. Dessa är baserade på Energimyndighetens rapport  “energistatistik för flerbostadshus 2017” samt “energistatistik för småhus 2016”. Schablonvärdena ser ut som följer:

Flerbostadshus -1940 1941–1960 1961–1970 1971–1980 1981–1990 1991–2000 2001-2010 2011-2018
kWh/m2 146 148 138 141 121 115 107 90

 

Småhus -1940 1941–1960 1961–1970 1971–1980 1981–1990 1991–2000 2001-2010 2011-2018
kWh/m2 127 119 103 91 94 95 88 74

 

I fallet att man har en berg-/luft-/sjövärmepump antas elförbrukningen minska med 20 % enligt statistiken som finns i 2016 års upp laga av energistatistik för bostadshus. Detta antagande görs från att snittet för uppvärmningsenergi per kvadratmeter för värmepumpar är 88kWh, medan det för vanlig el är 110 kWh. (88/110= 0.8=80%). Luftvärmepump räknas inte med här då effekten av dessa räknas med om man fyller i att man har ett nyare boende.

Koldioxidutsläpp

Efter att energibehovet är bestämt räknas uppvärmningens koldioxidutsläpp ut med hjälp av uppvärmningstyp. Antagandena för utsläpp per kwh är tagna från naturvårdsverket samt metoddokumentet och ser ut som följer:

  • Fjärrvärme – 0.07 ton CO2/kWh
  • Direktverkande el – 0.1 ton CO2/kWh
  • Biobränsle + el – 0.06 ton CO2/kWh (en mix av 50% av respektiva antas)
  • Biobränsle – 0.02 ton CO2/kWh
  • Biogas – 0.08 ton CO2/kWh
  • Olja – 0.29 ton CO2/kWh

Till slut kommer ett par frågor om elens påverkan på koldioxidutsläppet. Här har jag helt enkelt delat in användarna i tre kategorier där man väljer mellan tre schablonvärden. Dessa är baserade på medelvärden för elförbrukning i småhus, som uppgår till 6000 kWh enligt energimyndighetens rapport. Här antas två personer bo i en villa, vilket ger 3000 kWh per person. Utifrån detta skattades sedan tre kategorier. Dessa värden kan såklart diskuteras, men då elens påverkan har såpass liten inverkan på det totala resultatet är skillnaden marginell om man justerar upp eller ned dessa.

  • Låg – 1000 kWh
  • Mellan – 2500 kWh
  • Hög – 4000 kWh

Beroende på om man producerar förnyelsebar el själv med tex. solceller eller vindkraft får man följande utsläpp:

  • Vanlig el – 0.1 kg CO2/kWh
  • El från solceller eller vindkraft – 0.02 kg CO2/kWh

Hållbar nivå utgår liksom övriga kalkylatorer från antagandet att 2 ton per person och år är en hållbar utsläppsnivå. Boendet står idag för 13 % av de konsumtionsbaserade utsläppen, vilket det även antas göra i ett hållbart scenario. 13 % av 2 ton är 0.26 ton, men här har 0.3 ton dedikerats till boendet.

Genom att utgå från naturvårdsverkets utsläpp från konsumtion och dela svenskarnas utsläpp från boende med befolkningsmängd räknades medelvärde per person fram.