Miljözoner – borde de kallas hälsozoner?

Vad är miljözoner?

Regeringen har nyligen beslutat att kommuner från och med 2020 kommer ha möjlighet att införa miljözoner. En miljözon är ett område där vissa typer av fordon som släpper ut mer än en viss nivå av partiklar förbjuds. Det kommer finnas tre olika zoner med olika krav på partikelutsläpp. Idag finns i vissa kommuner områden med förbud mot vissa tyngre fordon, vilket är den zon med minst krav. Det nya beslutet innebär att kommuner i framtiden kan införa än mer restriktiva zoner där även personbilar förbjuds. I praktiken behöver det inte bli så att zonerna införs, men kommuner ges möjlighet där det finns ett behov. Här resonerar jag kring vilken effekt beslutet kan få på privatpersoners liv, deras hälsa samt miljön. Detta för att skapa underlag för den som på ett nyanserat sätt vill debattera kring effekterna av beslutet. Jag börjar med att kort presentera de olika zonerna och de europeiska utsläppsstandarderna (euro 1-6).

 

Zoner och standarder

Euro 1-6

  • Definierar standarder för utsläppsnivåer av partiklar och kväveoxider.
  • Högre siffra har högre krav på vilken nivå av partiklar som får släppas ut per körd kilometer.

Miljözon 1

  • Finns idag
  • Här blir vissa tunga fordon som inte uppfyller kraven enligt euro 5 eller euro 6 förbjudna.
  • Från och med 2022 skärps kraven så att även tunga fordon med euro 5 förbjuds.

Miljözon 2

  • Införs 2020
  • Här blir alla bilar som inte klarar miljökraven enligt euro 5 eller euro 6 förbjudna.
  • Det är mest dieselbilar som berörs av denna zon, men även bensinbilar.
  • Från och med 2022 förbjuds även dieselbilar som inte klarar kraven enligt euro 6 i denna zon.

Miljözon 3

  • Gäller från och med 2020
  • Här kommer enbart elbilar, bränslecellsbilar och gasbilar som uppfyller kraven enligt euro 6 tillåtas.

 

Miljözoner och privatpersoner

Analysföretaget Vroom undersökte hur många bilar som kommer kunna beröras av det här beslutet. Runt 70 % av dagens bilflotta kommer inte tillåtas i miljözon2, eller 45 % av bilarna som förväntas rulla på vägarna 2022. Det är alltså många bilister som potentiellt kan komma att beröras. Mest besvärligt blir det för dem som pendlar långväga med dieselbil till miljözoner från platser där det inte finns bra kollektivtrafik. Då de flesta nog prioriterar en smidig livsstil över klimat och miljö misstänker jag att beslutet kan sticka många i ögonen. Speciellt med tanke på att många privatpersoner som äger diesel då politiker en gång miljöklassat dieselbilar varpå de nu förbjuds. För oss som inte äger någon bil alls utan cyklar är miljözoner ett välkommet beslut då vi får en renare luft att andas.

En intressant fråga är vad som händer med de som förbjuds att köra med sina bilar, kommer de åka mer kollektivt, cykla eller köpa nya bilar?

Miljözoner och miljö

Beroende på hur människor väljer att tackla de nya förbuden kommer utfallet för klimatet se väldigt annorlunda ut. Vissa menar att införandet av miljözoner bara kommer flytta utsläppen till en annan plats än idag. Förhoppningen är dock att de som inte kan använda sin bil istället ändrar sitt beteende. Då zonerna ännu ej är beprövade är det svårt att uttala sig om hur det kommer bli och jag har inte hittat någon studie på detta. (Kommentera gärna om ni vet nåt).

De risker som finns med zonerna är att stadskärnor blir mindre levande och människor blir tvungna att ta bilen ut till större köpcentrum för att handla, vilket kan ge en negativ klimatpåverkan. En annan risk är att många istället för att ändra sitt beteende köper en ny bil som klarar kraven. Att producera en ny bil motsvarar flera års bilkörning, så det är ju inte särskilt klimatsmart. Min förhoppning är ändå att de långsiktiga effekterna av beslutet i slutändan ska ge en positiv nettoeffekt. Att försvåra bilkörning skapar förhoppningsvis en beteendeförändring och ett ökat tryck på forskning på alternativa bränslen.

 

Miljözoner och hälsa

Hälsan används som ett starkt argument för att införa miljözoner. Enligt en studie av naturvårdsverket är det 1500 som dör i förtid pga. den svenska biltrafikens luftföroreningar. Enligt IVL kostar hälsoeffekterna som partiklarna orsakar samhället 42 miljarder om året. Detta är mer än 8 ggr mer än de 5 miljarder regeringen lägger på klimatet. Det finns alltså både hälsa och pengar att spara in på ett minskat användande av partikeltunga fordon.

 

Miljözonernas nytta

Jag tycker det är modigt av regeringen att fatta ett beslut som de vet tvingar människor till en beteendeförändring. Hade man verkligen infört miljözoner för miljöns skull så hade man förbjudit all form av fordonstrafik. För mig känns det som att de föreslagna miljözonerna införs mer för folkhälsans skull än för klimatets. Varför det kallas miljözoner är jag osäker på, jag kan tycka att hälsozoner vore mer passande. Som zonerna är definierade skulle mängden koldioxid faktiskt kunna öka.

Jag hade alltså gärna sett att man tex. optimerade miljözonerna efter minskning av koldioxidutsläpp och inte partiklar, när man ändå är igång och påverkar människors beteende. Koldioxidutsläpp är väl ändå det som är mest akut att minska. Gör vi inte det kommer hälsan för betydligt fler än 1500 människor om året stå på spel. Ska vi tänka hälsa på lång sikt bör vi börja fatta beslut för ett stabilare klimat. Med det sagt behöver det inte vara så att det inte införs “riktiga” miljözoner i framtiden. Ska vi ha en mjuk övergång till ett fossilfritt Sverige 2045 och hållbara transporter är ändå miljözoner en början, men snarast möjligt måste merparten av fossila bränslen förbjudas.