Så stor inverkan har olika proteinkällor på klimatet

Figur 1: Diagrammet visar hur många portioner i veckan man skulle kunna äta olika proteinkällor om det fanns en växthusgaskvot för “proteindelen” i kostcirkeln. Kvoten är baserad på hur mycket vi får släppa ut om växthusgasutsläppen i Sverige ska minska till 28 % av dagens nivåer och nå en hållbar matkonsumtion. 

 

Bakgrund

För att nå tvågradersmålet och en hållbar utveckling har europeiska kommissionen satt upp olika utsläppsmål för växthusgaser i europa. År 2030 ska vi tex. ha minskat våra växthusgasutsläpp med 40% från 1990 års nivåer. Enligt Our world in Data har nivåerna ökat från med 44 % sedan 1990, så för att nå målet måste vi sänka utsläppen till 40%/1.44 = 28 % av dagens utsläpp till år 2030. En av de sektorer eller områden som har störst påverkan på klimatet är livsmedelsindustrin. I detta inlägg är mitt mål att ta reda på om det men enkel omläggning av kosten är möjligt att klara europeiska kommisionens mål i livsmedelsindustri-sektorn. Vi tar reda på hur mycket av olika livsmedel man kan äta om man vill ligga inom ramen för en hållbar matkonsumtion.

 

Metod i ord

I den här studien har jag delat upp kosten i två delar som fått varsin “växthusgasbudget”. Ena delen är protein-delen i kostcirkeln som har fått ett eget max-tak för växthusgasutsläpp. Den andra delen är övrig mat vi konsumerar, där jag med antaganden som redovisas senare, har gjort en uppskattning på en möjlig utsläppskvot (vilken är konstant oavsett val av protein). Uppdelningen beror på att kött (proteindelen) står för en stor del av klimatpåverkan från livsmedel. I figur 1 visas resultatet av denna mini-studie, där vi ser hur många portioner man kan äta av olika proteinkällor innan man slår i taket för den antagna koldioxidbudgeten för just proteindelen av kosten. Det betyder alltså att om man äter tex. nötkött en gång får man resten av veckan inte äta något av de andra proteinkällorna om man ska komma under kvoten, men man får fortfarande fortsätta äta övrig kost som vanligt. Vidare förklaring av metoden följer nedan.

 

Metod i siffror

» Jag utgick från svenskarnas växthusgasutsläpp idag från livsmedelskonsumtion vilka är 21 miljoner ton/år.

 

» Europeiska kommisionens mål är att minska alla växthusgasutsläpp till 28 % av dagens nivåer. Jag multiplierade därför dagens konsumtionsbaserade utsläpp från livsmedelssektorn i Sverige med 0.28 för att få ut en “växthusgaskvot” för en svensk hållbar matkonsumtion.
0.28*21 miljoner = 5.9 miljoner ton CO2-ekv./år

 

» Denna kvot översätte jag sen till en kvot varje svensk får använda varje dag (K)
K = 5.9 miljoner/9.9 miljoner svenskar/365 (dagar/år) = 1.6 kg CO2-ekv./år/person/dag

 

» Kvoten K har jag sen delat upp i två mindre kvoter. Dels den del som kommer från proteinkällor (x) och dels en som står för resten av all livsmedelskonsumtion (y).
 K = x + y

 

» Med logiken att “proteindelen” av tallriksmodellen är runt en tredjedel satte jag x till en tredjedel av kvoten och y till två tredjedelar av kvoten:
 x = 0,33*K = 0.5 kg CO2-ekv./person/dag
 y = 0,67*K = 1.1 kg CO2-ekv./person/dag

 

» Jag utgick från naturvårdsverkets och SLU:s studier för att ta reda på hur mycket växthusgasutsläpp de olika proteinkällornas bidrar med för en given vikt. Vi kallar detta för faktorn (f). Vikten (V) man kan äta av respektive proteinkälla innan man kommit upp i kvoten (x) räknas ut som följer:
 V = x/f

 

» En portion satte jag till 100 gram oavsett proteinkälla. Antalet portioner (P) blev:
 P = V/0,1

 

Antaganden

» När det gäller baljväxter är frakten en avgörande faktor. Ett medelvärde mellan worst-case (0,9 kilo CO2-ekv./kilo) och svensk-odlade (0.2 kilo CO2-ekv./kilo) användes.
» Följande data för växthusgasutsläpp per kilo för olika livsmedel användes, ett medelvärde av de båda studierna användes i de fall där de skiljde sig:
Lammkött: 38 kilo CO2-ekv./kilo
 Nötkött: 30 kilo CO2-ekv./kilo
Fläskkött: 6 kilo CO2-ekv./kilo
Fisk: 4 kilo 4 CO2-ekv./kilo
Quorn: 4 kilo CO2-ekv./kilo
Kyckling: 3 kilo CO2-ekv./kilo
Tofu: 1.2 kilo CO2-ekv./kilo
Linser och Bönor: 0.6 kilo CO2-ekv./kilo
» För att undersöka om kvoten (y) = 1.1 kilo CO2-ekv./person/dag är rimlig gick jag in på jordbruksverket. Där finns det statistik över hur mycket svenskarna i genomsnitt konsumerar av varorna nedan. Detta tillsammans med medelvärde för växthusgasutsläpp för dessa varor indikerar att det fullt möjligt att få tillräckligt med energi från mat som har utsläpp kring 1.1 CO2-ekv./person/dag.
Pasta: 0,4-0,8 kilo CO2-ekv./kilo
Potatis: 0,1 kilo CO2-ekv./kilo
Grönsaker: 0,2-6 kilo CO2-ekv./kilo (Beroende på importerat/lokalt producerat)
Frukt: 0,2-1,2 kilo CO2-ekv./kilo (Beroende på importerat/lokalt producerat)
Bröd: ~0,5-1,2 kilo CO2-ekv./kilo
Matfett: ~0,5-2,5 kilo CO2-ekv./kilo
Godis: 1-4 kilo CO2-ekv./kilo
» Oavsett livsmedel ska innehållet av protein, kolhydrater och fett täcka en vanlig persons näringsbehov.  Mängden protein landar tex. runt 70g per dag.

Slutsatser

När det gäller livsmedel finns det vissa produkter som har så stor klimatpåverkan att de måste minska drastiskt; nötkött, lamm och fläskkött. Vissa produkter som fisk, quorn och kyckling finns det fortfarande plats för i en hållbar utveckling, men man borde se dem som lyxvaror som man äter ett par gånger i veckan mer än som basvaror. Det finns även de som går att äta hur mycket som helst av ur ett växthusgasperspektiv; baljväxter, frukt, grönsaker, pasta och potatis. Viktigt med dessa är dock att se till att de fraktas på rätt sätt och helst konsumeras då det är säsong.

I framtiden kanske vi får se olika styrmedel som gör att det blir dyrare med livsmedel med stor klimatpåverkan. Innan det sker kan vi påskynda processen genom att försöka ändra vår livsstil till en mer hållbar matkonsumtion. Även om människor tenderar att inte byta livsstil om det inte finns ett ekonomiskt incitament är ett första steg att sprida kunskapen och skapa opinion. Vi ser att det är möjligt att göra stor skillnad med enkla medel. Hur samhällsförändringen ska gå till är ett komplext ämne, men med inlägget vill jag visa hur uppenbart det är att köttkonsumtionen måste minska för att vi ska se en hållbar matkonsumtion.

 

Har du frågor kring antaganden och metod, kommentera gärna!