Varifrån kommer svenskarnas växthusgasutsläpp?

Figur 1: Svenska konsumentbaserade växthusgasutsläpp efter område, avrundat (CO2-ekvivalenter)

Fördelning mellan områden

Medel-svensken släpper ut runt 11 ton co2-ekvivalenter per år.  När jag tidigare skrev om de globala växthusgasutsläppen såg vi att människor globalt släpper ut runt 7 ton co2-ekvivalenter per år. Jag presenterade även tanken om att 1 ton co2-ekvivalenter per år per person leder till en hållbar utveckling. Nu ska vi lite översiktligt ta en titt på varifrån de svenska utsläppen kommer, som alltså är högre än jordens genomsnittliga.

naturvårdsverket kan man i detalj läsa om svenskarnas växthusgasutsläpp. I figur 1 har jag utifrån dessa data sammanfattat de utsläpp som är konsumtionsbaserade. Detta är enkelt uttryckt de utsläpp som vi privatpersoner orsakar genom vår livsstil. Dessa står för runt 65% av svenskarnas utsläpp varpå de resterande 35%-en beror på offentlig konsumtion, alltså konsumtion som sker från skolor, sjukvård, infrastruktur etc. Då jag vill resonera kring fördelning av utsläpp i detta inlägg och det är svårt att som privatperson påverka utsläppen från den offentliga sektorn redovisar jag endast fördelningen av de konsumtionsbaserade utsläppen.

De svenska utsläppen kan lite avrundat sammanfattas som följer:

  • Transport: En tredjedel av utsläppen
  • Livsmedel: En tredjedel av utsläppen
  • Boende: En femtedel av utsläppen
  • Konsumtion: En sjättedel av utsläppen

En skillnad när jag skrev om världens växthusgasutsläpp var att jag då delade in utsläppen efter område istället för sektor. Fördelen med detta är att vi gör det lättare att kunna relatera utsläppen till våra levnadsvanor. Vi kan dra slutsatsen att svenskar släpper ut mer inom samtliga sektorer och fördelningen är något tyngre mot transport och livsmedel.

 

Fördelning mellan inrikes- och utrikesutsläpp

Man får ofta höra att svenskarnas utsläpp minskat, vilket stämmer om man bara tar hänsyn till inrikes utsläpp. Om man även tar med de utsläpp som sker i andra länder ser det ut som i figur 2, vill du läsa mer om detta gå in på naturvårdsverket.

Figur 2:  Inrikes och utrikes fördelning av svenska konsumentbaserade växthusgasutsläpp. (CO2-ekvivalenter)

Slutsatser

Det mycket man kan göra som privatperson för att minska sin klimatpåverkan och bidra till en hållbar utveckling. Man kan tex. börja med att göra ett test på wwf:s hemsida. Där man får reda på varifrån ens utsläpp kommer och tips på hur man minskar sin klimatpåverkan. I testet motsvaras ovan nämnda områden av biffen, bilen, bostaden och butiken. Vad politiker och företag kan göra utöver att förespråka hållbara lösningar är att se över från vilka länder vi importerar energi och varor. Man kan till exempel se till att försöka undvika handla med länder som har hög utsläppsintensitet.

Allt vi gör påverkar vår omvärld och för att komma ner på rimliga utsläppsnivåer behövs en genomgående livsstilsförändring. På klimatterapi kommer jag presentera många idéer och förslag på hur vi tillsammans kan klara tvågradersmålet och nå en hållbar utveckling.

Hur mycket co2-ekvivalenter bidrar du med och vad vill du göra för att minska mängden?