Effektiv markanvändning – ett måste för att nå tvågradersmålet

Ett gästinlägg på bloggen Supermiljöbloggen

Vi kan minska våra utsläpp markant om vi bara optimerar våra beteenden och anpassar oss till den teknik vi besitter idag, skriver företrädare för bloggen Klimatfokus.

I media skrivs det mycket om hur olika tekniska lösningar ska hjälpa oss minska våra växthusgasutsläpp och nå tvågradersmålet. Något inte alla känner till är att utsläppsökningen från ökad konsumtionstakt är högre än utsläppsminskningen som sker pga tekniska framsteg. Vi kan minska våra utsläpp markant om vi bara optimerar våra beteenden och anpassar oss till den teknik vi besitter idag. Livsmedel och transporter står tillsammans för 60 procent av svenskarnas koldioxidutsläpp och inom dessa områden finns enorm potential att minska utsläppen med redan befintlig teknik.

Livsmedelskonsumtionen står för runt 30 procent av svenskarnas växthusgasutsläpp och beror till största delen på metanutsläpp från idisslare. Den enskilt effektivaste strategin att minska dessa utsläpp är att gå över till en växtbaserad kost, vilket har potential att minska utsläppen från mat med 70 procent. Istället för att fokusera på detta handlar ofta debatten om hur vi ska öka mängden ekologiskt och närodlat, vilket enligt en studie gjord av SLU knappt innebär någon utsläppsminskning.

Genom att gå över till en växtbaserad kost så skulle inte bara utsläppen av växthusgaser minska, utan enorma ytor åkermark frigöras. 36 procent av planetens odlade grödor äts av djur idag. Om man globalt slutade använda spannmål för uppfödning av idisslare så skulle 25 procent av den totala ytan åkermark kunna användas till annat. Detta motsvarar runt 400 miljoner hektar åkermark, en yta som är större än Indien.

Den frigjorda ytan skulle kunna användas betydligt mer effektivt. Även om det finns utrymme för att debattera vad som vore mest effektivt så vet vi att odling av biodrivmedel har stor potential att göra stor nytta. En stor anledning till att biodrivmedel inte slagit igenom är delvis att man fruktat att det i större skala hade konkurrerat med matproduktionen.

Enligt en studie av IEA skulle det globalt krävas 100 miljoner hektar jordbruksmark för att täcka 27 procent av behovet av biobränslen 2050. Den åkermark som skulle frigöras av att inte ge spannmål till idisslare, 400 miljoner hektar, räcker alltså för att förse världen med biobränslen för transport. Genom att ersätta svenskarnas flyg, bil- och lastbilstransporter med biodrivmedel skulle vi kunna minska svenskarnas totala utsläpp med runt 20 procent (höghöjdseffekten från flyg inräknad).

Med dessa föreslagna omställningar finns potential att totalt minska svenskarnas utsläpp med runt 40 procent . Trots att det inte skulle kräva någon teknisk revolution är detta något få beslutsfattare vågar prata om. I ett läge där klimatsituationen är så akut att vi måste minska våra utsläpp med 10 – 15 procent per år för att nå tvågradersmålet är det svårt att motivera varför lösningar med så hög potential inte debatteras betydligt flitigare.