Tvågradersmålet

Här sammanställer jag data för att förtydliga vilka länder, ekonomiska sektorer och beteenden som har störst klimatpåverkan samt vad som krävs för att nå tvågradersmålet.

Sveriges koldioxidutsläpp – hur mäts de?

Det finns flera sätt att bryta ner koldioxidutsläpp på och beroende på vad man ska mäta gör man på olika sätt. Här går jag igenom de olika metoderna samt vad de är till för. Jag pratar också om hur Sveriges koldioxidutsläpp förhåller sig till andra länders.

Mall för hållbar livsstil baserad på koldioxidbudget

Här har jag gjort en koldioxidbudget som ska ligga till underlag för att skapa förståelse för vilka beteenden som är hållbara.

Kopplingen mellan befolkningsmängd och klimatpåverkan

Hur hör befolkningsmängd, rikedom och hållbar utveckling ihop? Vad händer med barnafödandet och klimatet när välfärden i världen ökar?

Så lång tid tar det innan tvågradersmålet är ouppnåeligt

Vilka länder har ett växthusgasutsläpp som ligger inom ramen för en hållbar utveckling och hur lång tid tar det innan vi inte längre kan nå tvågradersmålet?

Klimatmålet- Så kan vi klara det!

Hur nära är vi att klara tvågradersmålet? Vilka är de största hindren för att minska klimatpåverkan och nå en hållbar utveckling; tekniska, ekonomiska eller beteendemässiga?

Varifrån kommer svenskarnas växthusgasutsläpp?

Hur fördelas svenskarnas växthusgasutsläpp? Hur stor del av klimatpåverkan sker inrikes respektive utrikes? Vad är rimliga nivåer för en hållbar utveckling?

Varifrån kommer världens växthusgasutsläpp?

År 2016 uppgick människans växthusgasutsläpp till 54 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Vad har det här för klimatpåverkan och betydelse för hållbar utveckling?

Växthuseffekten

Ända sedan den industriella revolutionen har människan ökat nettoutsläppen av växthusgaser i atmosfären. Det har bland annat lett till en ökad mängd koldioxid i luften som i sin tur orsakat den välomtalade växthuseffekten. Effekten innebär att ljus som strålar in på jorden inte till samma grad längre strålar ut och vi får en ökad temperatur på jorden. Koncentrationen av koldioxid har nu passerat 400 ppm, eller 0,4% och temperaturökningen sedan förindustriell tid riskerar snart att nå två grader (även benämnt tvågradersmålet). Det här är två väldigt viktiga gränser som jag nu ska sätta i sitt sammanhang.

Planetära gränser

Stockholm Resilience Center har bland annat blivit känt för sin forskning om de nio planetära gränserna. De har definierat planetens olika miljöprocesser och avgränsat dem i dessa nio delar. Detta har de gjort för att mäta människans påverkan på planeten. Varje process har sedan tilldelats ett tröskel-/gränsvärde. Överskrider planeten detta värde kan det ha förödande konsekvenser för planeten och det blir svårt om inte omöjligt att återskapa den ursprungliga balansen. En av dessa planetära gränserna är klimatförändringar, vars gränsvärde vi nu har passerat; 400 ppm co2-ekv. Denna gräns har ännu ett gränsvärde, två graders uppvärmning sedan förindustriell tid, vilket kallas tvågradersmålet. Vi är just nu uppe i runt 1.6 graders uppvärmning och släpper i hög takt ut olika växthusgaser. Det finns dock hopp, under COP 21 enades nästan alla världens länder om att de ska samarbeta för att hålla uppvärmningen under två grader. Detta avtalet är känt som parisavtalet.

Risker

Om inte vår klimatpåverkan och uppvärmningen stoppas riskerar världen att i framtiden drabbas av storskalig torka, ökat antal skogsbränder, fler och starkare orkaner, smälta isar och ökade havsnivåer. Detta leder till att många idag tätbefolkade områden riskerar att bli obeboeliga och människor kommer tvingas fly från sina hem. I kombination med varmare klimat och brist på färskvatten tror många att risken för krig i framtiden är överhängande. Den värld vetenskapspersoner världen över misstänker vi håller på att lämna över till kommande generationer är inte direkt en drömvärld. Omfattningen av problemen som kan uppstå som följd av vår klimatpåverkan är svår att greppa nu, men klart är att utsläppen av växthusgaser behöver minska och vi behöver nå tvågradersmålet.

Vad kan vi göra?

Målet med den här sidan är att kvantifiera varifrån de flesta utsläppen kommer och på så sätt få reda på var man ska börja leta efter lösningar för en hållbar utveckling. Figur 1 visar sammanfattningen från mitt inlägg om globala utsläpp av växthusgaser. Där kvantifierar jag varifrån den stora mängden växthusgaser kommer. Detta gör jag för att skapa en uppfattning om vilka sektorer och därmed vilka beteenden som bidrar mest till växthusgasutsläppen. I nyare inlägg går jag in i detalj på vilka politiska beslut och beteenden som är viktiga att ändra för minska utsläppen av växthusgaser. I ett annat inlägg om klimatpåverkan beskriver jag hur snabbt utsläppen behöver minska för att vi ska nå tvågradersmålet.

Figur 1: Globala utsläpp av växthusgaser efter sektor

Under sidan min klimatpåverkan skriver jag om hur jag som person kan minska mina utsläpp. Övriga sidor på klimatfokus handlar om tex hur minskade utsläpp kan skapa ett hållbart matproduktion, hållbara transporter och ekonomisk hållbarhet.