Kopplingen mellan befolkningsmängd och klimatpåverkan

Figur 1: En plott över världens länders BNP per capita och antalet födslar per kvinna

Bakgrund

När man pratar om klimatpåverkan och hur vi ska nå tvågradersmålet händer det att befolkningsmängd tas upp. En stor anledning till människans stora klimatpåverkan är just att vi är så många. Det blir därför lätt att skylla utsläpp på de länder med flest människor och högst barnafödande. I detta inlägg kommer jag fram att till något annat. Det är inte nödvändigtvis de länder med flest människor eller högst barnafödande som borde beskyllas för sin klimatpåverkan. I figur 1 har jag sammanställt rikedom och barnafödande för nästan alla världens länder.

Förklaring av plot

• BNP per capita: Bruttonationalprodukt per person. Ett lands totala bruttonationalprodukt är summan av värdet av alla varor och tjänster som producerats under ett år. När man tar BNP per capita fördelar man BNP på antalet invånare och får då en uppskattning på hur rika människor är.
• Födslar per kvinna: Om antalet födslar per kvinna är 2 kan man grovt säga att befolkningsmängden är stabil eller ofäränderlig antaget att ingen emigrerar eller immigrerar.
• Med några få undantag är alla länder med mer än 3 födslar per kvinna belägna i Afrika. Det här är länder med väldigt låga växthusgasutsläpp och liten klimatpåverkan.
• Vi ser i diagrammet att länder med få födslar ofta hör till västvärlden, tex. USA, Sverige, Kina, Japan, länder med höga växthusgasutsläpp och stor klimatpåverkan.

Befolkningsökning och välstånd

I ett land där de flesta jobbar med att få ihop mat för dagen kommer klimatfrågan långt ner på listan. Det är också så att dessa människor är de i världen som gör minst klimatpåverkan. I dessa länder är manuellt arbete nyckeln till en bra ekonomi vilket är en anledning till att de skaffar många barn. Man kan dra parallellen med hur vårt samhälle i västvärlden såg ut för bara ett par hundra år tillbaka, innan industrialiseringen. När vi sen fick tillgång till sjukvård kunde barnen överleva, men det var även då befolkningsmängden ökade drastiskt. När alla får tillgång till utbildning och bättre välfärd stagnerar sedan barnafödandet.  En känd föreläsare i detta ämne är Hans Rosling och för den som inte sett hans fantastiska TED-talk kan jag varmt rekommendera den.

Vad gör vi åt befolkningsmängden?

Vi ser att människor i länder med lågt barnafödande har större rikedom och därmed större klimatpåverkan, medan människor i länder med högt barnafödande har mindre klimatpåverkan. De senare kommer snart eller har redan påbörjat sin resa mot ett välfärdssamhälle. Det kommer minska barnafödandet och öka levnadsstandarden i dessa länder vilket kommer öka deras klimatpåverkan drastiskt. I Kina ser vi redan nu att utsläppen har ökat även om befolkningsmängden börjat minska. Så hur löser vi då detta för att nå en hållbar utveckling? Vi i västvärlden som så länge haft lyxen att inte behöva tänka på överlevnad är de som kan lösa hur man lever hållbart med god välfärd. För att vi ska se en hållbar utveckling måste människor i fattiga länder få rätt verktyg för att kunna “hoppa över” omoderna lösningar som tex. fossila bränslen och direkt få tillgång till moderna lösningar som tex. solenergi. När sedan hela världen har ett barnafödande på mindre än 2 per kvinna och en hållbar livsstil kommer världens klimatpåverkan kunna minska.