Så stor inverkan har olika proteinkällor på klimatet

Figur 1: Diagrammet visar hur många portioner i veckan man skulle kunna äta olika proteinkällor om det fanns en växthusgaskvot för “proteindelen” i kostcirkeln. Kvoten är baserad på hur mycket vi får släppa ut om växthusgasutsläppen i Sverige ska minska till 28 % av dagens nivåer och nå en hållbar matkonsumtion. 

Bakgrund

För att nå tvågradersmålet och en hållbar utveckling har europeiska kommissionen satt upp olika utsläppsmål för växthusgaser i europa. År 2030 ska vi tex. ha minskat våra växthusgasutsläpp med 40% från 1990 års nivåer. Enligt Our world in Data har nivåerna ökat från med 44 % sedan 1990, så för att nå målet måste vi sänka utsläppen till 40%/1.44 = 28 % av dagens utsläpp till år 2030. En av de sektorer eller områden som har störst påverkan på klimatet är livsmedelsindustrin. I detta inlägg är mitt mål att ta reda på om det men enkel omläggning av kosten är möjligt att klara europeiska kommisionens mål i livsmedelsindustri-sektorn. Vi tar reda på hur mycket av olika livsmedel man kan äta om man vill ligga inom ramen för en hållbar matkonsumtion.

Metod i ord

I den här studien har jag delat upp kosten i två delar som fått varsin “växthusgasbudget”. Ena delen är protein-delen i kostcirkeln som har fått ett eget max-tak för växthusgasutsläpp. Den andra delen är övrig mat vi konsumerar, där jag med antaganden som redovisas senare, har gjort en uppskattning på en möjlig utsläppskvot (vilken är konstant oavsett val av protein). Uppdelningen beror på att kött (proteindelen) står för en stor del av klimatpåverkan från livsmedel. I figur 1 visas resultatet av denna mini-studie, där vi ser hur många portioner man kan äta av olika proteinkällor innan man slår i taket för den antagna koldioxidbudgeten för just proteindelen av kosten. Det betyder alltså att om man äter tex. nötkött en gång får man resten av veckan inte äta något av de andra proteinkällorna om man ska komma under kvoten, men man får fortfarande fortsätta äta övrig kost som vanligt. Vidare förklaring av metoden följer nedan.

Metod i siffror

Antaganden

Slutsatser

När det gäller livsmedel finns det vissa produkter som har så stor klimatpåverkan att de måste minska drastiskt; nötkött, lamm och fläskkött. Vissa produkter som fisk, quorn och kyckling finns det fortfarande plats för i en hållbar utveckling, men man borde se dem som lyxvaror som man äter ett par gånger i veckan mer än som basvaror. Det finns även de som går att äta hur mycket som helst av ur ett växthusgasperspektiv; baljväxter, frukt, grönsaker, pasta och potatis. Viktigt med dessa är dock att se till att de fraktas på rätt sätt och helst konsumeras då det är säsong.

I framtiden kanske vi får se olika styrmedel som gör att det blir dyrare med livsmedel med stor klimatpåverkan. Innan det sker kan vi påskynda processen genom att försöka ändra vår livsstil till en mer hållbar matkonsumtion. Även om människor tenderar att inte byta livsstil om det inte finns ett ekonomiskt incitament är ett första steg att sprida kunskapen och skapa opinion. Vi ser att det är möjligt att göra stor skillnad med enkla medel. Hur samhällsförändringen ska gå till är ett komplext ämne, men med inlägget vill jag visa hur uppenbart det är att köttkonsumtionen måste minska för att vi ska se en hållbar matkonsumtion.

Har du frågor kring antaganden och metod, kommentera gärna!