Så stor inverkan har olika proteinkällor på klimatet
Figur 1: Diagrammet visar hur många portioner i veckan man skulle kunna äta olika proteinkällor om det fanns en växthusgaskvot för “proteindelen” i kostcirkeln. Kvoten är baserad på hur mycket vi får släppa ut om växthusgasutsläppen i Sverige ska minska till 28 % av dagens nivåer och nå en hållbar matkonsumtion.
Bakgrund
För att nå tvågradersmålet och en hållbar utveckling har europeiska kommissionen satt upp olika utsläppsmål för växthusgaser i europa. År 2030 ska vi tex. ha minskat våra växthusgasutsläpp med 40% från 1990 års nivåer. Enligt Our world in Data har nivåerna ökat från med 44 % sedan 1990, så för att nå målet måste vi sänka utsläppen till 40%/1.44 = 28 % av dagens utsläpp till år 2030. En av de sektorer eller områden som har störst påverkan på klimatet är livsmedelsindustrin. I detta inlägg är mitt mål att ta reda på om det men enkel omläggning av kosten är möjligt att klara europeiska kommisionens mål i livsmedelsindustri-sektorn. Vi tar reda på hur mycket av olika livsmedel man kan äta om man vill ligga inom ramen för en hållbar matkonsumtion.
Metod i ord
I den här studien har jag delat upp kosten i två delar som fått varsin “växthusgasbudget”. Ena delen är protein-delen i kostcirkeln som har fått ett eget max-tak för växthusgasutsläpp. Den andra delen är övrig mat vi konsumerar, där jag med antaganden som redovisas senare, har gjort en uppskattning på en möjlig utsläppskvot (vilken är konstant oavsett val av protein). Uppdelningen beror på att kött (proteindelen) står för en stor del av klimatpåverkan från livsmedel. I figur 1 visas resultatet av denna mini-studie, där vi ser hur många portioner man kan äta av olika proteinkällor innan man slår i taket för den antagna koldioxidbudgeten för just proteindelen av kosten. Det betyder alltså att om man äter tex. nötkött en gång får man resten av veckan inte äta något av de andra proteinkällorna om man ska komma under kvoten, men man får fortfarande fortsätta äta övrig kost som vanligt. Vidare förklaring av metoden följer nedan.
Metod i siffror
Antaganden
Slutsatser
När det gäller livsmedel finns det vissa produkter som har så stor klimatpåverkan att de måste minska drastiskt; nötkött, lamm och fläskkött. Vissa produkter som fisk, quorn och kyckling finns det fortfarande plats för i en hållbar utveckling, men man borde se dem som lyxvaror som man äter ett par gånger i veckan mer än som basvaror. Det finns även de som går att äta hur mycket som helst av ur ett växthusgasperspektiv; baljväxter, frukt, grönsaker, pasta och potatis. Viktigt med dessa är dock att se till att de fraktas på rätt sätt och helst konsumeras då det är säsong.
I framtiden kanske vi får se olika styrmedel som gör att det blir dyrare med livsmedel med stor klimatpåverkan. Innan det sker kan vi påskynda processen genom att försöka ändra vår livsstil till en mer hållbar matkonsumtion. Även om människor tenderar att inte byta livsstil om det inte finns ett ekonomiskt incitament är ett första steg att sprida kunskapen och skapa opinion. Vi ser att det är möjligt att göra stor skillnad med enkla medel. Hur samhällsförändringen ska gå till är ett komplext ämne, men med inlägget vill jag visa hur uppenbart det är att köttkonsumtionen måste minska för att vi ska se en hållbar matkonsumtion.
Har du frågor kring antaganden och metod, kommentera gärna!
December 1, 2017 @ 8:27 am
Johan, jag tycker fortfarande du är lite fel ute när du bara räknar co2- ekvivalenter som släpps ut. Om jag har 3 köttkaniner som äter upp gräset på min gräsmatta hela sommaren. Jag äter upp kaninerna på hösten. De har bara ätit av gräset och inte blivit stödutfodrade med kraftfoder, hur mycket större co2-avtryck tror du de har gjort än om jag bara haft gräs där som jag klippt med gräsklipparen?
December 1, 2017 @ 7:40 am
Intressant analys! Kan vi höras via telefon och snacka vidare? Jag mailar dig.
December 9, 2017 @ 1:40 pm
Carl-Johan, ursäkta mitt sena svar. Om jag förstått kaninexemplet rätt, menar du att man borde räkna av den mängd fossilt bränsle som hade behövs för att hålla ängen ren? I exemplet ko skulle man alltså dra av för detta om de gått på grönbete? Jag tänker så här, de ytor där man inte kan odla grödor, där ska vi ha djur och de ska få gå på grönbete. Men den ytan är väldigt liten jämfört med den totala ytan som används för att producera kött till svenskar (runt 5-10%). För den större mängden av djuren vi äter är alltså inte gräsexemplet relevant, tyvärr. När jag argumenterar för att vi ska äta mindre kött syftar jag främst på de 50% vi importerar och i andra hand de djur som lever på kraftfoder och är instängda i ladugårdar året runt. Den maten de äter borde vi äta direkt. Hoppas jag förstått dig rätt, och att du är med på vad jag menar. Hör gärna av dig på fb så kan vi ringas!
December 9, 2017 @ 11:13 am
Hej! Diagrammet visar portioner per vecka. Texten nedan talar om portioner per vecka. Men den lilla teckenförtydlingen till höger om diagrammet visar portioner p e r d a g . Detta förstår jag inte, kan inte tolka. Dessutom förstår jag inte teckenförtydligandet på andra raden, den med gul färg, som säger att ett är mer än två ( 1>2…)
December 9, 2017 @ 10:41 am
Hej för kommentaren Astrid! Jag la till dem för att förtydliga vad de olika färgerna betyder, grönt innebär alltdå att man kan äta mer än 2 pprtioner om dagen. Inser nu att det ska stå 1-2 portioner! Jag får de om jag tar mig tid att fixa det 🙂
December 11, 2017 @ 8:18 pm
Jag tänker att kött kan vara näst intill klimatneutralt på gårdsnivå (kaninexempel). Anledningen att det blir nettoutsläpp vid odling av livsmedel är användningen av fossila bränslen. Anledningen att det kan bli högre utsläpp vid köttproduktion är att det krävs mer fossilt bränsle för att producera samma mängd protein i kött. På samma sätt krävs det ca dubbla mängden fossila bränslen för att producera 2kg ekologisk mjöl mot konventionellt odlad. Om du tycker att minskad köttkonsumtion är ett svar tror jag att minskad ekologisk konsumtion är ett lika stort svar.
P.s. Det egentliga svaret är nog att sluta använda fossila bränslen, då hade ju inte mängden co2 osv ökat i atmosfären.
D.s.
December 17, 2017 @ 12:32 am
Jag kan faktiskt inte hålla med här. Till att börja med ser jag inte alls att köttproduktionen kan bli klimatneutral om vi inte byter köttet till insekter. Fossilt bränsle står för endast 10% av utsläppen inom jordbruket i stort och en ännu mindre del om man pratar kött (https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0308521X10000387). Självklart måste dock även de fossila bränslena bytas ut.
Gällande ekologiskt odlad mat: den metoden är ett försök att gå ifrån det industrialiserade jordbruket och minska mängden bekämpningsmedel och använda närodlat foder. Det finns en poäng med det. Vi har enligt stockholm recilience center 9 olika planetära gränser. Ekologiskt odlad mat använder sig inte av lika mycket kemikalier som “vanligt” odlad mat och är alltså ett smartare val för de andra planetära gränserna. Det handlar alltså delvis vilket parameter man vill optimera efter. Att man genom att avstå från ekologiskt skulle bidra till att rädda klimatet känns som en märklig slutsats då det är pga det industrialiserade jordbruket med användande av konstgödsel och besprutning som de stora problemen uppstått. Förutom att köttindustrin står för runt 10% av alla ghg-utsläpp i världen så är den ett enormt problem för flera av de andra planetära gränserna, den tar extremt mycket yta i anspråk (40%?), bidrar till övergödning och försurning pga allt konstgödsel som matas ut i naturen. Det må finnas en framtid för köttproduktion, men att påstå att den enorma överkonsuntion av kött vi har idag är hållbar är helt enkelt inte sant. Det här problemet kan inte lösa med teknik, det krävs en beteendeförändring.
January 12, 2018 @ 5:18 am
I see you don’t monetize your blog, don’t waste your traffic, you can earn additional bucks
every month because you’ve got hi quality content.
If you want to know how to make extra bucks, search for:
Mertiso’s tips best adsense alternative