Vasaloppet, jag och miljön

Jag i Evertsberg inför min distans på stafettvasan 2018

Vasaloppet och jag

För tre år sen åkte jag vasaloppet för första gången, då i samband med klassikern (ni vet med vätternrundan, lidingöloppet och vansbrosimmet). Igår körde jag stafettvasan, ett lopp där man fördelar de 90 km på 5 personer. Tillsammans med ett gäng fd. kollegor från Sweco tog sig vårt lag i mål på strax under 6 timmar, där jag åkte de 14 km mellan Evertsberg och Oxberg. Glidet var något sämre än förra året, men med tanke på en bättre form har jag som mål att slå förra årets tid, 7 timmar och 13 minuter.

Imorgon står jag på startlinjen till vasaloppet för tredje året i rad. Jag har helt enkelt fattat tycke för skidåkning och jag tror det är av många anledningar. Samtidigt som det krävs mycket styrka är kondition och teknik väldigt viktiga parametrar. För att inte tala om materialet… Sen gillar jag allt som är mätbart och tycker det är kull att jaga tider. För att få till en optimal tid på de 90 kilometer loppet består av är det mycket som ska klaffa och jag kommer nog försöka klättra i startleden ett bra tag. (Det är vad jag säger dagen innan loppet iaf.)

Idag har jag preppat inför vasaloppet, vilket innebär äta, valla och äta mera. Samt köpa varma kläder. Fördelen med att göra vallan själv (förvisso med distanshjälp av experter…), är att det är billigare än att lämna in och man kan skylla på sina vallningsskills om loppet går dåligt. Imorgon kan den som vill följa mig på vasaloppsappen, startnummer 6920 med start kl 8.

 

Vasaloppet och mijlön

Som klimatnörd har jag funderat kring hur hållbart det är att åka vasaloppet. Vad gör det med min klimatpåverkan? Ett så pass stort arrangemang för med sig stor miljöpåverkan i form av transporter och nedskräpning etc. Jag tog mig friheten att kolla upp hur vasaloppets arrangörer tänker kring det här och blev positit förvånad. Till att börja med införde man förra året ett straff på 15 minuter på totaltiden till den som inte kastar skräp inom de ramar arrangörerna satt upp. Utöver det görs ett stort klimatarbete genom att optimera logistiken med samåkning, bussar och tåg till startplatsen. Man jobbar även med hållbar snöläggning och mat-försörjning till åkarna. Detta arbete görs delvis för att bli miljömärkt av Håll Sverige rent, en idell organisation som miljömärker events av olika slag. Tack vare vasaloppets insatser har loppet nu varit miljömärkt sedan 2006.

Något loppet ibland fått kritik för är tillåtandet av flour i vallor. Flour är något många använder för att få bättre glid, men är tyvärr både miljö- och hälsofarligt. Faktum är att flour om ett par år kommer förbjudas och det är EU-kommissionen som fattat beslut om detta. Vissa uttrycker dock en frustration i att vasaloppet inte går i bräschen för detta beslut och att de inte heller värmer sina tält med fjärrvärme från Mora.

 

Vasaloppets förbättringspotential

Trots alla insatser vill jag ändå zooma ut och tänka mig hur ett vasalopp borde se ut i en framtid där vi alla lever hållbart. Även om det arbetas med att göra transporterna hållbara är det tex. mycket bilåkning i samband med loppet. På tok för mkt. Detta beror delvis på att man bor på otillgängliga platser, dit man måste ta bilen. En intressant aspekt är att man i Hökberg stängt tillträdet för bilar. Gjorde man det över hela loppet och erbjöd buss skulle man nog kunna göra stor skillnad. Men det är klart en stor logistik som behöver läggas om.

Något jag är nyfiken på är en total bild över klimatpåverkan för en genomsnittlig vasaloppsåkare, med snöröjning, spårpreparering transport, resor mat och uppvärmning inräknat. Kanske det finns en exjobbare eller doktorand därute som har studerat detta? En sådan analys skulle på riktigt kunna avgöra hur stor skillnad vasaloppets insatser gör för klimatet och miljön. Sammanfattningsvis ger jag dock vasaloppet ett tummen upp för sitt klimatarbete, som jag ska studera vidare under morgondagens lopp!